Inte bara bling-bling
Samtida svensk smyckekonst
Sofia Björkman är smyckekonstnär och driver galleriet Platina i Stockholm. För Falkenbergs museum har hon curerat en utställning med fyra svenska smyckekonstnärer, samtliga medlemmar i KHVC.
Hon resonerar kring bruket av smycken och berättar om de fyra hon valt: Åsa Lockner, Karin Johansson, Hanna Hedman och Aud Charlotte Ho Sook Sinding. Utställningen pågår på Falkenbergs museum 11.9 - 27.11 2010. Samtidigt visas also known as jewellery* 17 samtida franska smyckekonstnärer
Den som vill förstå sin samtid gör god idé i att betrakta människors attribut och se vad de bär på kroppen.
Smyckekonst är en konstart som står människan nära - vi bär dem nära kroppen och de berättar om historier ur våra liv. Människan smyckade sig innan hon klädde sig och vi vet att Neandertalare var intelligenta på grund av att de bar smycken - och därmed kunde se världen i symboler.
Smyckekonst refererar till mänskliga och andliga frågeställningar, objekten är ofta små i storlek men tar desto större plats i människans emotionella värld. Om vi frågar människor vad de skulle ta med sig om det började brinna får vi inte sällan svaret - smycken.
I den svenska delen av utställningen Inte bara bling-bling ser vi smycken från 4 av Sveriges nu mest framstående smyckekonstnärer. Gemensamt för de fyra är att de på sina egna sätt fångar upp samtidsfrågor och utmanar konventioner om vad vi kallar smycken.
Vi bär smycken för att vara vackra och de smycken vi bär berättar om den tid vi lever i.
Vem blir inte förförd av stora kronjuveler beströdda med skimrande ädelstenar som framhäver bärarens skönhet? Dessa smycken liksom andra går i arv genom generationer. Men tittar vi på historien görs smycken inte sällan om så att de ska passa rådande stilideal. Vi kan fråga oss om vi inte har ett ansvar att föra tiden framåt och sätta vår prägel på den generation vi lever i. Kanske tänker vi inte alltid på att världen är asymmetrisk och att vi inte skulle kunna existera utan små fel och ändringar.
I Åsa Lockner's serie som hon kallar Crown Jewels är formerna lika de klassiska halscollierna med tekniskt avancerade lösningar. Materialhanteringen är snarlik och till utseende följer de nutidens ordning och dagens ideal där de naturliga avvikelserna, variationerna är en tillgång. I smyckena kan vi läsa historiens gång, de arv vi bär på och vilka vi kommer att föra över till nästa generation.
Smycken är något vi använder för att titta på eller för att få andra att titta på oss. De talar om för oss vilka vi är och vill vara. De talar om status och ofta är det dyrbara ting eller ting som ser dyrbara ut. Smycken har utöver dessa egenskaper mycket att berätta. Kanske är vi mest vana med blanka ädelmetaller och dyra stenar.
Karin Johansson använder sig av traditionella material och tekniker som guld, silver och emaljering. Med stor skicklighet bearbetar hon materialen och stretchar dem till oigenkännlighet. Resultatet blir magiska broscher som vid första anblick liknar varandra men vid närmare betraktelse skiljer de sig i uttryck. Alla broscher är unika och vi kan se dem som arkitektoniskt uppbyggda öar där kroppen vid bärandet utgör landskapsfond.
Att utmana gängse uppfattning om vad som är bärbart kännetecknar Aud Charlotte Ho Sook Sinding's smycken. Hennes halssmycken och broscher är stora, förföriska, uppseendeväckande och överraskande. De är sagolikt vackra och roliga samtidigt som de ifrågasätter normer och utgör skarpsynta iakttagelser av vår omvärld. Att betrakta och kommentera sin samtid låg alltid till grund i hennes arbeten. Vardagliga saker som ett TV-program, en låt på radion eller ett talesätt kunde vara utgångspunkt för en serie absurda och utmanande smycken. I kraft av sin storlek och de material hon valt kan hennes arbeten upplevas som chockerande och provokativa men i närmare betraktelse och eftertänksamhet är hennes smycken tillverkade med mjukaste hand och med stor kärlek till den omgivning de kommenterar. Att använda humor för att behandla svåra och viktiga ämnen kan tyckas typiskt för Aud Charlotte Ho Sook Sinding och det fungerar mycket väl i hennes smycken.
Att smycken är vackra håller de flesta med om. Skönhet och estetik är för många det mest åtråvärda. Att smycken bär på minnen, har terapeutiska värden och läker sår talar vi inte lika mycket om. Skönhet kan anses ytlig men skönhet kan också göra ont och samtidigt lindra, förhöja och skapa mervärde. Genom skönhet flyr vi verkligheten. Med full närvaro kastar vi oss in i andliga sfärer, fantasier och starka känslor.
I Hanna Hedmans arbeten är skönheten ställd i kontrast till det otrevliga och allvarliga. De vassa och sirligt utformade smyckena är mångfasetterade och har mycket att berätta. Likt smyckenas uppbyggnad där former går omlott hör vi historierna upprepas gång på gång, ibland tydliga, ibland otydliga med suddig röst. Det är berättelser om svunna epoker förgrenade med vardagsliv och natur. Smyckena är expressiva och fulla av detaljer. De är underliga, svåra att definiera och på samma gång oemotståndliga. Verkligheten förenas med drömmar.
Sofia Björkman
2010
platina.se
falkenberg.se/museum
